Julia Steffansson

egentligen vill jag bara lägga mig i ett mörkt rum, med en stor säng där jag kan lägga mig i ide för ett tag. precis så känner jag, vill bara gråta. vill ingenting annat, undrar varför man mår så sjukt konstigt på kvällstid. jag blir som en helt annan person, ni kan inte förstå. på dagarna, då är jag världens starkaste människa, och klarar av allt. på kvällarna, jag kan inte sova, jag vrider och vänder på mig hela tiden, jag tänker hela tiden verkligen hela tiden på hur jag ska göra, eller om jag ska göra så, eller vad som kanske händer om man gör så. jag vill alltid göra rätt, men jag har kommit fram till att på kvällstid gör jag bara fel. jag går bara in i mig själv, och tror att allt det jag gör mot mig själv blir bra. men jag kan säga en sak, inte alls blir det bra. jag måste lära mig att sluta inbilla saker som inte kommer hända, utan jag ska bara ta det som det kommer. helt spontant får jag lära mig. men jag är en sådan tjej som bara vill ha allting när jag faller för det. och det ska jag sluta med. jag ska vara stark. nu ska jag duscha, sova. och stänga av min mobil.

och förresten, det går inte så bra för er med att kommentera frågestunden längre ner! kom igen nu!